Det känns konstigt

Det känns konstigt när man inser att man någon stans på vägen slutat göra saker man gjort förut. Slutat dricka kaffe på morgonen. Slutat dra sig en hel förmiddag i sängen. Slutat blogga. Slutat kalla mamma mor då och då bara för att man kan. Slutat ladda ner musik som man sparat i en mapp på datorn. Slutat göra saker utan att riktigt tänka på det.

Mitt i allt sitter man där och måste tänka en stund för att minnas vad ens blogg heter för att till och med ens webbläsare har slutat ha den som inskrivningsförslag. Man dricker en kopp förmiddagskaffe och inser att man är hungrig för att man ätit frukost halv 8 och faktiskt steg upp innan pappa som vanligtvis stiger upp först. Skrivbordet är fullt med lappar och papper från ett år sedan och man undrar när man egentligen slutade sätta in allt på ett och samma ställe mer regelbundet.

Men det finns också saker man säkert alltid gjort och fortsätter göra utan att tänka på det. Klädhögen som lämnats på golvet i säkert en vecka nu. Kaoset på skrivbordet som ordnar upp sig när det utspridda projektet är avslutat. Musik som spelas i högtalare och dörren till klädskåpet som står på vid gavel. Den tomma muggen som kanske lämnat en ring efter sig på bordet. Pappersfåglarna vikta av blått chokladpapper.

Rummet ser i alla fall bebott ut. Det ser inte ut som om jag bara sover här två nätter varannan vecka längre och det gör jag ju inte heller. Lådor på en byrå skvallrar om att jag flyttat hem till sommaren och inte längre har plats att gömma allt under sängen. Men jag tycker om en viss grad av stökighet. Mitt renoverade rum känns mer som mitt då.

Fråga ställd av Rasmus F.F.

En snabb titt i hörnet av datorskärmen berättar att jag varit tyst här i ett halvt år. Oj vad det går snabbt. Där ute plaskar regnet och hela husvåningen luktar Ajax tvättmedel efter att jag städat. Allt är så rent och friskt att det känns som om jag själv nog måste vara täckt av ett lager med damm. Hunden ligger nöjt på golvet och har inte smitit ut ännu fast dörren är öppen. Kanske jag borde ta ner roskisen från mitt skrivbord nu?

För den som undrar och inte vet så är jag hemma i Sibbo igen och har sagt hejdå åt min rumskamrat (och Karis) för flera veckor sedan. Jag har inget sådant där traditionellt sommarjobb men har fått öva upp armmusklerna där ute i trädgården i stället. Dessutom har jag tagit mig tid att läsa ett par böcker och det känns hur bra som helst.

Hur ser hösten ut? (Fråga ställd av Rasmus F.F. i går)
Min höst har jag ingen aning om ännu. Mitt andra "mellanår" är slut nu och jag vet inte om man så där korrekt ens får kalla två år i rad mellanår. Hur som helst har jag då sökt in till skolor igen och ska vänta ungefär en halv månad till innan jag vet om jag ska börja leta efter en bostad eller helt måste tänka om. Den här gången är det Engelska i Åbo eller bildkonst i Jakobstad som gäller. Och nej, jag vet inte vilken jag hellre skulle komma in till.

Du vet hur jag precis sagt att hunden inte smitit ut fast dörren är öppen? Det höll inte så länge. Diego tassade nyfiket ut i regnet och jag fick suckande gå fram till dörren och vissla på honom. Det finns en dryg 40% chans att han inte dyker upp om jag kallar på honom men den här gången kom han. Och lämnade våta tassavtryck över golvet när han trippade in igen.