Lite så där "småfinsk"

Jag har aldrig känt mig så där riktigt mycket finsk. Visst, jag bor i Finland och är finskt medborgare... Men att möjligtvis behöva presentera sig som finsk får mig att vilja gapskratta lite. Jag är finlandssvensk och det är väl den största graden av finskhet jag någonsin kommer uppnå. Min finskakunskap ligger ungefär på en femårings nivå och så där egentligen så är jag ju inte ens född i Finland. (Är född i Kenya vid gränsen mot Tanzania, i Afrika,  eftersom mamma, pappa och storasyster bodde i Tanzania just då.) 
Men lite småfinsk kan jag väl nog vara ändå. Jag muttrar för mig själv om vädret som aldrig är bra (läs: på sommaren är det för varmt och slaskperioderna är alldeles för långa) och jag häller i mig en mugg svart kaffe varje morgon innan skolan. Så tycker jag lite synd om mig själv och går därför in i butiken efter skolan för att köpa något gott. Och eftersom jag nog ändå är lite finsk så blir det en Fazers chokladplatta, även om den är lite dyrare än den svenska, och när jag kommer hem så sätter jag på kaffet. Jag letar sedan bland våra muminmuggar tills jag hittar Muminpappan-muggen som jag tycker att jag ska dricka ur i dag. Så sätter jag mig vid köksbordet medan det ännu är tyst där hemma och så får jag njuta av mitt kaffe och äta min choklad ifred. Den typiska finländska favoriten Fazers blå, mjölkchokladen, var till min förskräckelse slut i hyllan så det fick bli en med mjölkchoklad och blåbär istället. Men god är den.

Skogen finns några futtiga metrar från vårt hus och i köket får jag muttra om vädret i lugn och ro.
Det är nog rätt så skönt att få vara lite så där småfinsk ibland.

bild här:

Folk och helg

Fredag och lördag var fulla med människor och trevligt sällskap. Fredagen var jag över natten tillsammans med Lina hos Emmi - mamma och Ylva var också där på kvällen och stannade på kvällsmat innan de sedan åkte hem med hunden de hade haft med sig.

Lördag blev det "tant utflykt" med två mammor och fyra flickor.  På kvällen samlades vi på "minibandträff" hos oss, vi åt pizza och gick senare på en typ promenad för att köpa godis :P

Imorgon är det skol fotografering + abiturientfoto. Temat för abi-fotot är "lomalla" alltså "på semester" så det ska bli kul att se hur folk klär ut sig till det.

Elephant Rider

Det har regnat de senaste dagarna, vilket jag tycker är mysigt, och det är snart inte så varmt längre... Kanske det småningom blir dags att sätta på batterierna igen? (Jag bor i källarvåningen... brrr på svala dagar...)

Och så är det 1 vecka och 1 dag innan jag fyller år. Jag kommer alltså gå från "sweet 16" till 17 utan att det kommer betyda något särskilt. Ett år senare kommer jag bli 18 och sedan kommer jag inte fira min födelsedag innan jag fyller 20 och efter det antagligen bara vart tionde år.
Födelsedagar är aaaaningen överskattade - men de ger oss i alla fall en orsak att samla ihop hela släkten någon annan gång än vid midsommar och kring jul :)

Helloo hösten...

Autumn music

Det har regnat några dagar nu och jag är beredd på att säga hej då åt sommaren och helloo åt hösten.
Skolan började fint, jag har inte mycket kurser, och vi övar för fullt inför studentproven...
I höst är det alltså studentskrivningar som gäller men däremellan ska jag nog hitta på något roligt att göra också. Kanske se mer folk?

Lägret jag skrev om tidigare blev verkligen super bra trots att vi var så få och jag är verkligen glad att det blev av!

Snart ska jag iväg på bandövning (första för i höst) och jag får alltså vara omgiven av ett par underbara typer i någon timme.
I lördags var vi hos bandledaren Rasses sommarstuga och hade en mycket trevlig kväll där: vi grillade, simmade, badade bastu och hade det allmänt kul. Det är alltid lika avslappnande att vara med dem :)

Snart läger

I dag är det den 1a augusti och skrämmande snart är sommarlovet över för min del. Jag gillar för övrigt att skriva augusti och tycker att vi borde skriva alla månaders namn med stor bokstav som de gör i engelskan.

Yngre blonda jag  innan min brunhårig-med-svart-svart-runt-ögonen fas.

Det är 4 dagar tills jag åker iväg på ett kort ungdomsläger. Det här speciella ungdomslägret på Svartholmen har blivit inställt två år i rad nu på grund av för lite deltagare - ungdomarna har helt enkelt växt upp. Och jag befann mig bland de få ungdomarna som fanns kvar.
Förut var jag alltid den yngsta på ungdomslägern och det betydde också att jag kände mig aniningen utanför.

Nu, några år senare, är det plötsligt jag som är den stora. På det här ungdomslägret, med visserligen få deltagare, kommer jag vara en av de två äldsta.
Och jag älskar det. Älskar att kunna se ner på de små och få dem att göra saker för mig för att jag är äldst och vet saker... Jag skämtade bara. Nej det jag verkligen tycker om är hur jag nu känner den gemenskapen jag visste att de "stora ungdomarna" hade: en speciella kränslan av att tillhöra en grupp och verkligen trivas.

Så jag ser absolut framemot lägret.