Allt det nya i skolan kunde kännas överväldigande men trots att jag ligger efter med renskrivning (och allmän organisering) av mina föreläsningsanteckningar känns det ändå som om jag har det under kontroll. Det här med läxor känns lite främmande för mig som har varit konststuderande och "kladdat med färg" de senaste två åren. Men en sak mina konststudier och mina engelska studier har gemensamt är de frivilligt sena kvällarna där jag sitter och jobbar med något jag tycker att är intressant. Fast jag måste erkänna att jag ibland saknar att rita och vara allmänt konstnärlig, speciellt nu när jag vet att jag inte riktigt har tid med det.
Jag sitter ju så klart inte bara hemma och studerar utan är ju också ibland med på sånt som tydligen är typiskt för studielivet. En av de typiska sakerna var den så kallade "gulisintagningen" jag var med på igår. Alla första årets studeranden var klädda i sopsäckar, indelade i lag, målade i ansiktet och var endera fulla i slutet av evenemanget eller nyktra och trötta som jag. Mot slutet av kvällen meddelade min telefon mig att jag hade uppnått mitt "mål" som var att gå 8000 steg per dag - vilket jag tydligen uppnådde medan vi gick omkring i Åbo i våra sopsäckar. Jag hade det riktigt roligt!
Jag har märkt att jag har blivit riktigt ovan med att skriva på svenska eftersom jag håller på med engelska så mycket varje dag. Det känns lite lustigt att jag som kunnat stava så bra nu mitt i allt skriver svenska ord fel eller använder en försvenskad version av ett engelskt ord, vilket ju då inte alls passar in i meningen.
Jag borde kanske läsa fler svenska böcker. Och skriva lite mer på svenska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar