E för entusiasm och M för melodi...

Jag har ofta stört mig på mitt namn: Emilia.
Betydelsen är rival, arbetsam eller smickrande och jag vet minst 10 personer med det namnet - då överdriver jag inte ens! Det finns helt enkelt för många av oss. Namnet ropas i korridoren och jag vänder genast på huvudet för att sedan suckande konstater att "jaha, det var inte mig de pratade med den här gången heller."
   Men jag har börja tycka mer om det nu och det stör mig inte lika mycket att det finns sååå många Emilior. Kanske började jag gilla det mer eftersom skådespelaren Emilia Clarke från Game of thrones heter likadant och hon verkligen är tuff? Eller så tycker jag helt enkelt om mitt namn eftersom det verkligen lät underbart när det sades av en härligt dov röst... Antagligen är det på grund av det sistnämnda.
   För övrigt har jag också märkt att jag fördrar mitt riktiga namn mot det inte så ofta använda smeknamnet Emppu som jag förknippar med högstadiet. Visst får de som vill fortsätta kalla mig Emppu, men jag är ändå glad över att det är rätt få som gör det. Emilia låter finare konstaterade min klasskamrat (vi har gått i samma klass och skola sedan lågstadiet) och jag håller faktiskt med honom.
 
Du vet hur man ibland får uppgiften att hitta på ord som beskriver en själv och som börjar på bokstäverna i ens namn? Jag hittade en ganska mitt i prick Emilia-ord beskrivning som någon gjort på engelska:

E is for Enthusiasm, that is never ending
M is for Melody, the song of life
I is for Interest, that you show in others
L is for Lively, a whirlwind of energy
I is for Ideas, that you bring to life
A is for Accomplished in all that you do

Blue

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senast skrivet...

En sekund varje dag

För något år sedan såg jag ett TED-talk av Cesar Kuriyama: han är en regissör och håller på med ett fortlöpande projekt som går ut på att s...