Och nu då?

Någon minut försenad till lektionen kom jag in: "Förlåt att jag är försenad", sa jag och jag fick hålla tillbacka ett ironiskt yadi-dadi-da i slutet av meningen eftersom jag inte alls hade menat det jag sade. Inget illa menat åt läraren - det är bara inte så kul att marschera till skolan för en enda lektion. Jag måste säga att jag var lite frestad att bara stanna hemma i dag. Men jag är ju en snäll flicka så jag gick till skolan i alla fall.

Jag hade min sista lektion i gymnasiet och de sista 15 minuterna ville jag inget annat än att klockan skulle gå lite snabbare. Det känns som om jag borde gå tillbaka till lågstadiet eftersom matematiken känns så hopplös och all motivation att lära mig på nytt totalt har försvunnit. Men det är lite mer än en månad innan jag faktiskt måste kunna den där evinnerliga matematiken - så jag ska nog hinna lära mig det innan jag har min skrivning.

Men nog om det. Nu ska jag strax iväg för vårens första ungdomssamling! Och oj det ska bli kul.